Historik

Intresset för scoutingen hade väckts i frikyrkoförsamlingarna i Svenskfinland på 1970-talet. Scoutingen hade bra målsättningar som gick bra att kombinera med det kristna budskapet. Inspirationen kom från motsvarande scoutverksamhet i framförallt Sverige men också norska instruktörer har besökt Österbotten genom åren. Lägerutbyte har vi också haft med dessa länder och många lägeridéer har hämtats från andra sidan Bottenviken. Konkret har också vår härstamning från Sverige synts i våra gröna scoutskjortor.

Verksamheten spred sig i missionsförsamlingar, baptistförsamlingar och pingstförsamlingar. Som mest har över 600 scouter varit aktiva i 17 olika kårer. 1983 fördjupades samarbetet mellan de olika kårerna när Frikyrkliga scoutkommittén (Scon) bildades. Scon har genom åren bland annat ordnat utbildningar och gett ut scouttidningen Budkaveln. Scon tog 1985 initiativ till ett gemensamt läger för alla frikyrkoscouter. Dessa s.k. storscoutläger kom sedan att hållas vart fjärde år. Det sjätte i ordningen hölls 2005 på Hummelholmen i Monäs, Nykarleby.

Kontakterna till Sverige och Norge avtog småningom och istället inleddes diskussioner med Finlands Svenska Scouter r.f. (Fissc) om att bli en del av den nationella scoutverksamheten. Det var många frågeställningar som behövde bearbetas och frågetecken som skulle rätas ut. Hösten 2004 togs dock ett beslut att bilda en gemensam scoutkår, Frikyrkoscoutkåren Stigfinnarna, och bli en del av Fissc. Kåren är inte en geografisk kår utan det är den kristna grundsynen och den gemensamma bakgrunden som förenar.

Ett stort frågetecken för många av oss var hur det skulle gå med vår gröna scoutskjorta som ju blivit en del av vår scoutidentitet. Kårer kan ju ha egna scoutdräkter och därför skulle vi ha kunnat ha kvar den gröna men kårens årsmöte beslöt i mars 2005 att efter en övergångstid övergå till den blå scoutskjortan. Den roströda halsduken kommer vi att hålla kvar som påminnelse om vårt ursprung.

Målsättningarna inom kåren är kanske lite annorlunda än andra kårer eftersom varje avdelning är en del av en lokal frikyrkoförsamlings ungdomsverksamhet. De allra flesta ledarna har en personlig tro och det blir en naturlig del av scoutingen att dela med sig av den och presentera det kristna frälsningsbudskapet.